Bröllopsfotograf Stockholm | Bröllopsfotograf Skåne 

Att våga bryta mot normen – Att som fotograf våga känna och vara.

Att våga lyssna,känna och vara
Det inträffade ett paradigmskifte i min fotografering när jag bestämde mig för att inte bara ta vackra foton. Alltså i den bemärkelsen, att bara fokusera på att ta foton där paret såg vackra ut. Missförstå mig inte. Jag vill att alla ska känna sig vackra när de ser sig själv i foton. Men bröllopsfotografering för mig slutade att bara handla om det. Jag ville ge mer, göra mer och leverera mer. Jag var inte nöjd. Det saknades ett djup. Det var mycket fokus på det ytliga.

Vad hände?
Jo, jag är utbildad samtalsterapeut och socionom och i den världen så är det naturligt för mig att komma nära människor. Genom att våga fråga och vara nyfiken. Jag ville ge mina klienter chansen att berätta sin berättelser, endast då kunde vi hitta en utväg. Detta kunde dock inte göras om inte jag och mina klienter inte vågade lita på den processen som sker i rummet. Genom att fråga , verkligen lyssna och känna utan att döma ,fick jag ta del av mina klienters liv. Utan det förtroende hade ingenting kunnat att ske.

Som bröllopsfotograf då?
Som fotograf, ja, jag ska inte behandla. Men likt en terapeut, så behövde jag ”connecta” med mina par för att kunna ge dem det de vill ha. Deras historia berättad genom foton.

Jag förstod att mitt uppdrag var att skapa ett förtroendet mellan mig och paret. Skapa en allians. För att sedan ge de foton som de ville ha. Men för att ge de mer än det ytliga, behövde även jag tillåta mig själv att gå på djupet.

Hur?
För att gå djupet behövde jag lyssna, känna och vara där i stunden, absorbera det som sker omkring mig. Inte bara med min kamera utan med hela min kropp och själ.

Så varför visar jag de här foton då?
Människorna på foton, är mina föräldrar och min bror. Det här är inte bara berättelsen om min bror och hans fru. Utan om att våga bryter mot normer, våga välja kärlek, våga tro på sitt barn och öppna upp sitt hjärta.

Om Ahmed, min mamma och pappa:
Ahmed, han är en introvert, sa inte så mycket. Men på sin bröllopsdag sa han allt som behövde sägas.

Han vände sig till min mamma och uttryckte tacksamhet. Mamma vågade ge Ahmed och Johanna chansen att skapa ett liv tillsammans trots att de hade olika etniciteter och religiös bakgrund. Mamma vågade gå emot samhällets krav på vem man som arab ska gifta sig med. Han tackade mamma för att hon hjälpte de att välja möbler, och med sitt öga för inredning, hjälpte paret att skapa ett fint hem. Ahmed visste, symboliken i mammas agerande förmedlade något viktigt.

Ahmed vände sig till min pappa och uttryckte djup tacksamhet och beundran över hur pappa, var den första som vågade se Ahmeds kärlek till Johanna och vågade tro på den. Vågade att välja sin son och Johannas kärlek framför grannarnas skvaller. Vågade släppa in Johanna i vår stora familj. Vågade se henne som sin dotter.Ahmed visste att symboliken i pappas agerade förmedlade något viktigt.

Ibland handlar det inte bara om paret.
Detta är en historia om mina föräldrars mod att gå emot strömmen.

Jag kunde berätta om hur mycket Ahmed och Johanna älskade varandra. Men den här historien handlar inte bara om våga vara kär, utan det handlar om att våga öppna upp sitt hjärta för det som kan vara läskigt. Detta handlar om mina föräldrars stora kärlek till Ahmed och Johanna. Om att våga se bortom sina egna behov och vara osjälvisk.

Det handlar om att jag som fotograf ska våga och vilja ta del av berättelsen och våga och vilja berätta den.

/
Kawtar
www.karleksfoto.se  

 

 

karleksfoto